Klockan 16.30 lyfter planet som ska ta min bästa vän från Göteborg till Sydney.

Hon kommer inte landa på svensk mark förrän tidigast ett och ett halvt år.

Och här sitter jag. I gråa, trista, kalla, ensamma Sverige.

Vad jag skulle göra för att sitta på planet bredvid henne.

Vad jag skulle göra för att följa med.

 

Jag har varit bitter ett tag och jag tänker vara det ett tag till.

Och ni får faktiskt tillåta mig att vara ledsen.

Jag tror aldrig att jag har gråtit så många gånger som denna helgen.

För vad jag kommer sakna dig.

Och vad det skulle vara vi som skulle göra det här.

 

Men jag önskar dig den bästa tiden någonsin. Att du har det så jävla bra som det bara går.

Och sen raggar du upp en TV-snubbe och fixar en praktikplats till mig.

Ta det vackert bara, vänd inte upp och ner på Australien för mycket, vi vet ju hur det brukar sluta.

Fast det kanske blir piano, nu när din partner in crime inte är med.

Tror dock att Electra och Julia är bra kandidater på att vända upp och ner på saker de med,

ni är ju så oemotståndliga hela högen!